Hjälp barnet att leka konstruktivt
För de flesta barn är lek en självklar och naturlig del av vardagen. Den växer fram spontant när barnet inspireras av vuxenvärlden eller imiterar andra barn. Genom leken utvecklas både fantasi, språk, socialt samspel och problemlösning, ofta utan att barnet ens märker det.
Ibland möter vi dock barn som inte leker alls med andra i förskolegruppen, eller som bara deltar i enklare lekar som jage. Vissa ställer sig kanske mitt bland de andra barnen men verkar inte veta hur man gör för att komma in i leken. Andra barn står vid sidan av och bara tittar på hur andra leker eller.
Det kan finnas många olika orsaker till detta. Därför är det viktigt att kartlägga barnets styrkor och utmaningar för att kunna ge rätt stöd och planera det pedagogiska arbetet.
Möjliga orsaker
Med ”inte leker konstruktivt” menas till exempel att barnet inte använder leksaker på avsett sätt, inte bygger eller deltar i rollekar utan fastnar i repetitiva handlingar eller vandrar runt utan att engagera sig.
- Utvecklingsrelaterade faktorer
- Kognitiv utveckling – svårigheter att förstå hur saker fungerar eller planera en lek.
- Kommunikation – svårt att uttrycka sig eller förstå andras språk i leken.
- Motorik – fin- eller grovmotoriska svårigheter kan hindra byggande, ritande eller materialhantering.
- Fantasi – svårt att föreställa sig scenarier, roller eller symbollek.
- Sociala och emotionella faktorer
- Osäkerhet i sociala situationer – barnet vet inte hur man tar kontakt.
- Rädsla för att misslyckas – undviker aktiviteter som känns svåra.
- Låg självkänsla – vågar inte prova.
- Svårigheter att reglera känslor – frustration, oro eller stark blyghet hindrar lek.
- Miljörelaterade faktorer
- För många barn i rummet – svårt att hitta ro.
- Brist på inspirerande material – leksaker som inte passar utvecklingsnivån eller barnets intressen.
- Otydlig struktur – oklart vad som förväntas eller hur materialet ska användas.
- Störande miljö – ljud eller rörelse som gör det svårt att koncentrera sig.
- Särskilda behov eller funktionsvariationer
- Autism – kan innebära svårigheter med fantasilek, socialt samspel eller repetitiva mönster.
- ADHD – svårt att hålla fokus eller följa regler.
- Språkstörning – utmanande att delta i rollekar eller samlek.
- Sensoriska svårigheter – känslighet för ljud, ljus, känsel eller lukt kan begränsa lek.
- Erfarenhets- och hemmarelaterade faktorer
- Barnet har inte haft tillgång till vissa typer av leksaker hemma.
- Vuxna har inte stöttat eller uppmuntrat till lek.
- Barnet är mer van vid passiv underhållning (t.ex. skärm) och har svårt att starta egen lek.
Ofta är det en kombination av faktorer, men genom strukturerad lekobservation blir det lättare att se vad som påverkar mest. Ett observationsschema kan vara ett bra stöd för att ringa in orsaker.
Ta reda på barnets intressen
För att nå barnet är det värdefullt att kartlägga barnets intressen. Det kan handla om material, aktiviteter eller ämnen – ibland smalt och annorlunda jämfört med jämnåriga. Exempel kan vara:
- Fordon – tåg, bussar, bilar, flygplan.
- Bokstäver & siffror – alfabetet, klockor, datum, kalendrar.
- Djur – t.ex. dinosaurier, hästar eller bondgårdsdjur.
- Byggmaterial – klossar, Lego, magneter eller pussel.
- Teknik & maskiner – tvättmaskiner, hissar, dammsugare.
- Musik & ljud – instrument, sånger, särskilda melodier.
- Naturfenomen – väder, rymden, planeter.
- Former & färger – fascination för mönster, mosaik eller regnbågen.
- Faktaböcker & bilder – ofta faktaböcker snarare än sagor.
- Repetitiva aktiviteter – sortera föremål, bygga torn, snurra saker, riva papper, gunga.
Barnets intresse kan bli en nyckel i pedagogiken – något att använda för att skapa motivation, kommunikation och samspel.
Färdigheter som stödjer lek
För att kunna leka konstruktivt och tillsammans med andra behövs en rad olika färdigheter:
Sociala färdigheter
- Turtagning
- Dela med sig
- Samarbete
- Lyhördhet
Kommunikationsfärdigheter
- Språk och gester
- Berätta och fantisera
- Förstå instruktioner
Lekrelaterade färdigheter
- Symbollek/rollek
- Regellek
- Konstruktionslek
Känslomässiga färdigheter
- Impulskontroll
- Självreglering
- Empati
Praktiska färdigheter
- Motorik (grov- och finmotorik)
- Problemlösning
- Självständighet
Barn utvecklar dessa färdigheter i olika takt, men det är inte alltid tillräckligt att ”vänta på mognad”. Förskolan är en plats där barn får öva, träna och utveckla sina förmågor tillsammans. Ibland behövs extra stöd för att barnet ska komma vidare i sin utveckling.
Från observation till handling
När vi vet vad barnet är intresserat av och vilka färdigheter som behöver utvecklas kan vi börja den kreativa pedagogiska processen: att väva ihop barnets intressen med det vi vill lära ut. Här har förskollärare en unik styrka i att hitta lekfulla vägar som gör lärandet meningsfullt och tillgängligt.
Börja med de sociala färdigheterna.
Turtagning – Förmågan att turas om är så grundläggande för allt samspel, lek och kommunikation att det inte går att bygga vidare om inte barnet har förståelse för det. Därför kan det vara bra att börja öva på turtagning genom att nyttja material som barnet är intresserad av:
Turtagning med fordon, med bokstäver och siffror, med dinosaurier, med byggmaterial.
Turtagning med att trycka på en maskin som snurrar.
Turtagning med ljud/musik
Turtagning med naturmaterial eller urklippta bilder på planeter.
Dela med sig – Alla barn har svårt med att dela med sig från början när de är riktigt små. Att kunna lita på att man ska få sin leksak tillbaka är inte alltid så lätt. Dessutom vet man inte när man kommer att få tillbaka den. Har vi ett barn som har väldigt svårt att lämna något ifrån sig bör man arbeta i små steg. Till en början handlar om att bygga förtroende hos barnet. Här är det viktigt att man först övar med barnet utan att andra barn är inblandade.
Man kan börja med att bara byta två likadana saker med varandra. Barnet ska kunna släppa ifrån sig sin leksak och få direkt en likadan sak tillbaka. Den vuxne tittar snabbt på barnets leksak och sedan byter tillbaka. Vilken leksak man använder beror på barnets intresse. Leksaken ska vara rolig för barnet men kanske inte den mest åtråvärda då den leksaken kommer att vara svårare att lämna ifrån sig och vill att barnet ska lyckas.
Samarbete – Att samarbeta kan betyda många olika saker men ett enkelt samarbete kan vara att bygga ett ton tillsammans och sedan låta barnet rasa det, att fylla en låda med favoritdinosaurierna och låta barnet tömma lådan igen. Eller mer avancerat samarbete där man bygger ett enkelt hus av legobitar där bokstäverna får plats. Avsluta alltid med att barnet får lov att ha kontroll över leksakerna som ett positivt avslut.
När vi ser på lek som något som kan läras, stöttas och utvecklas – inte bara som något som ”sker” – får fler barn chansen att upptäcka hur roligt det är att leka tillsammans
Vi på SpecialLogoPed har mångårig erfarenhet av att arbeta med förskolebarn med utmaningar inom lek, samspel och kommunikation. Vi arbetar dagligen både med enskilda barn på individnivå och genom att handleda arbetslag och föräldrar. Vi kan vara behjälpliga med specialpedagogisk kartläggning och förslag på åtgärder som är anpassade efter barnet och förskolans förutsättningar.
Lycka till med ert viktiga arbete och välkomna att höra av er om ni behöver stöd!